En av de bästa starterna på veckan är 2½ Men på TV6. Kan man sova gott med ett stort smil på läpparna.

Man släppte stackars läkaren som blivit anhållen och häktad för barnamord. Och det var väl tur det. Det är ingen lätt situation dom har, läkarna som arbetar med palliativ vård. Kinkiga saker det där och framför allt när det gäller spädbarn och barn överhuvudtaget. Hur reagerar föräldrarna? Jag minns själv när jag blev pappa första gången - det första jag gjorde efter förlossningen var att följa med förlossningsläkaren - nej, det var en man - när han skulle undersöka barnet bara minuten efter att hon kom ut. Jag har nog aldrig varit så orolig i hela mitt liv för eventuella defekter. Jag är själv född medhjärtfel och sån't kan vara ärftligt. Emellertid var dottern helt ok - vad som gick att se då - men nu vet jag - 23 år senare. Hon är helt ok. Och det är också någonting att somna till med ett smil.

Men tänk på alla föräldrar som inte är så lyckligt lottade - vilka kval de måste gå igenom, vilka val de måste göra m.m Saker som förmodligen förändrar hela deras liv. Och tänk på de föräldrar som nu i det här fallet på Karoliska som går mellan hopp och förtvivlan. Jag tror inte vi andra kan föreställa oss deras situation. Här i stan har vi ett familjecenter i ett område med dessvärre sämre rykte. Där bor två familjer med respektive tolv och tretton barn. Ungarna är i princip friska sånär på några bokstäver. Världen är inte rättvis. En del får inga barn alls. Nu höll jag på att halka in på ett hett ämne, nämligen huruvida samkönade skall få skaffa barn eller ej. Det sparar vi till en annan gång. Nu skall vi lägga oss med ett smil på läpparna och glädjas åt det vi fått och det vi har och sova sött med vackra drömmar! Go'natt!