Informationsteknologi är något vi vant oss vid. Inte minst det jag gör just nu utan ren nyhetsförmedling. Israel och Gaza exempelvis. Gastron och Ukraina. Irak och Kuwait. Snabba nyheter med snabba reportage. MMS och SMS. Det är spännande. Men för dagens ungdomar är det här helt naturligt, ungefär som radion när man själv växte upp. Minns när man fick sin första transistorradio som kopplades med en krokodilklämma på ett element. Man kunde höra både röster och musik på kort- och långvåg. Mellanvågen kom senare. Så jäkla gammal är jag inte men det var spännande då.

För att återgå till kvällens rubrik; har vi problem med media? Jag tror att de flesta av oss är rätt nöjda med den nyhetsrapportering som sker. Problemet som jag ser det är att vi sällan ställer oss frågan "är detta riktigt"? Tack vare snabbheten kan man få fram bilder och reportage som gynnar ens uppdrag. Nyhetsbyråer snappar kvickt upp materialet och lägger ut det i passande form. Vad jag närmast tänker på är om vi vanliga människor är tillräckligt kritiska mot vad vi får i "burken" eller i datorn eller tidningarna. Hur väl redigerat är detta? Eller "regisserat"? Det är ju många intressen som styr media. Vi minns ju öststaterna hur lite information vi fick därifrån. Och gamla Sovjet. Det är ju diktaturers dröm att få styra sina egna medier. Men nu har tekniken förändrat en hel del genom satelliter och snabba nyhetsteam. Men själv är jag alltid kritisk mot vad som förmedlas. Ta en vanlig dagstidning t.ex Här på orten har vi naturligtvis en som oftast skriver först och eventuellt frågar sedan. Gnällspikar får ofta komma till tals men vill man gå i polemik så låter det sig inte alltid göras. Här är en som gnäller.  Men här nedan är en annan som man bör syna båda sidor på! Go'natt gnällspikar!

När biltelefonen blev tillgänglig för allmänheten i början av 70-talet var man knuten till en viss station som man anropade och fick svar av en oftast mycket trevlig kvinnlig röst som kopplade samtalen man önskade. Här fanns även möjlighet till sekreterartjänst som tog emot samtal, bokade vad man nu ville ha samt letade upp telefonnummer. De här telefonerna bestod utav en ganska omfattande utrustning som monterades bl.a i bakluckan och en ordinär telefonlur. Man kände sig mycket viktig när man satt i bilköerna och viftade med denna lur och såg många avundsjuka ögon omkring sig. Nästa steg var ju den portabla telefonen. Det var i princip samma utrustning man hade i bilen med den skillnaden att här var man tvungen att kånka på ett tungt batteri också. En besvärlig historia. Jag minns en gång när jag tillsammans med några vänner besökte restaurang Skeppet i Stockholm. Vi skulle dinera och se HasseoTages "88-öresrevy". Det var mer än fullsatt. Kyparna for mellan borden men kom aldrig fram till oss. Emellertid hade en av oss sin portabla "fälttelefon" med sig och helt enkelt ringde till restaurangen och bad att få bli serverad. Hovmästaren snäste att det var minsann fullsatt och om vi inte hade bokat bord kunde han inte stå till tjänst. Vännen med telefonen påpekade att vi faktiskt hade bokat bord och att vi satt och väntade på betjäning. Hovmästaren förstod ingenting och frågade var vi satt. Han fick veta vår ungefärliga position i vimlet och döm om hans förvåning när han kom fram till oss och såg telefonapparaten. Lång näsa. Man skall veta att det inte var särskilt vanligt med bärbara telefoner på den tiden. Utvecklingen har ju gått rätt snabbt sedan dess och idag blir väl kyparna förvånade om någon inte pratar i mobilen vid bordet. T.o.m telefonfria zoner har skapats. Ibland känner man sig nästan som en rökare när man ska ringa eller ta emot ett samtal offentligt. Man liksom smyger lite diskret med handen för örat. En nära bekant kallar den för "radion". Man vet ju inte vad folk har i öronen nu för tiden.

Tänk hur det såg ut när den "riktiga" lilla ficktelefonen kom. Jag minns en gång när jag satt på en flygplats i väntan på lufttransport. Det här var ganska tidigt på morgonen och idel kostymklädda gentlemän med rocken på armen och attachéväskan i ena handen vankade rastlöst fram och tillbaka med rynkade pannor stirrande i golvet eller på klockan. Den ena var säkert viktigare än den andra. Plötsligt ljuder en mobitelefon och alla herrarna ser ut som John Wayne när han ställer sig redo för en pistolduell.

Alla herrarna drar fram sin mobil och stirrar förväntansfullt på den i hopp om att någon viktig person ringer och meddelar att miljonaffären går i lås så snart vederbörande anländer. Men endast en fick samtal. Förmodligen var det väl hustrun eller chefen som undrade när han skulle komma för telefonen doldes diskret i handen för örat och endast en viskning gick genom väntsalen. Vilket äventyr!

Nu ska jag drömma om miljonaffären som kanske dyker upp i mobilen imorron! Go'natt!

Kolossalt vad snabbt det här sprider sig och kolossalt vad veckorna går fort! Nu var det ju krock i går kväll. En bra Guldbaggegala och 2½ män. Ajajaj. Remoten gick som en handkontroll till tv-spel. Ändå kunde man inte se båda programmen. Tänkte ett tag koppla in en tv till men upptäckte att det inte fanns nå'n mer digitalbox. Det var enklare förr.

Johan Glans skötte det snyggt tycker jag. Alltid med den där oskyldiga något förvirrade framtoningen som bara han kan göra. Men han är säker. Kompisen Björn, ja, säga vad man vill men jag gillar honom. Han och Johan kan bli ett nytt "Hasse o Tage" kanske? Fast i en modernare tappning.

2½ män är och förblir höjdpunkten. Tänkte häromkvällen på "Seinfeld" - också en lyckad serie - men i ett annat tonläg. Lite försiktigare.

Man skulle nästan kunna tro att jag inte gör annat än glor på tv o lyssnar på radio. Men det är fel, se! Idag t.ex lunchade jag med ett par i utbildningsbranschen. Ja, jag verkar också i den, åtminstone delvis. Sedan hade jag ett mycket trevligt möte med vårt ungdomsråd som idag gästades av stadens kommunalråd! Jojo, fint värre!

Men det var kul. Ungdomarna är på G och har knappt lust att gå hem.

Gamla mamsen fick en påhälsning också på hemvägen och blev så glad, så glad så!

Det är kul med glada människor.  Fattar inte varför folk surar så mycket. Det verkar i alla fall så när man läser insändare och debattartiklar. Skäll, skäll, bla, bla, jag vet minsann bäst! Märkligt. I stället för att gå ut på stan med ett leende på läpparna och ropa HEJ! Det ska jag göra nu i alla fall. Nja, inte gå ut på stan men krypa ner i sköna sängen med ett leende och ropa HEJ!

Go'natt! Dröm sött!

Grämer mig fortfarande över att gårdagens blogg "försvann". Hade lagt ner ganska mycket tankearbete på den och så hängde sig webbläsaren. Man blir lite trött på såna här små incidenter. Men det hjälper inte att hänga läpp.

Kall sydvästlig vind svepte in från havet idag. Fösökte ta en promenad efter stranden, tappade nästan andan å frös som en hund. Vände om och gick in mellan husen istället. Något bättre men hemmavärmen lockade med varma koppen.

Jobbat med jobb - låter jobbigt - men dessvärre en verklighet. Inga sensationella fynd precis men värda ett försök.

Radioprogrammen på helgkvällarna är mycket bättre än TV-programmen. Just nu är det soul. Inte min favoritmusik precis men avslappnande. Det gick ett program i höstas på lördagkvällarna - "Stadshotellet" tror jag det hette. Mängder med bra artister och musik och ett härlig mellansnack. Se'n har vi ju vårt kära "Melodikrysset"! Jag har nämnt det tidigare men är fortfarande stolt över min vinst i våras.

Vinter tuffar på. Undrar när den sätter in ordentligt? Här brukar det bli i slutet januari och hela februari är en riskmånad. Hoppas vi slipper snö. Den bara ställer till en massa problem här i södern och så blir det slask o driver o elände. Jag vill tukta fruktträden och börja med vårbruket! Tänk vad läckert när vintergäck och krokus tittar fram! Och det luktar olja och fernissa på varven...får väl drömma om en ny gräsklippare inatt. Go'natt!

Hade just skrivit en lång, bitter blogg och skulle precis avsluta så pajade web-läsaren!

Det blev noll och intet.

Bitterheten övergick från stora tankar till den lilla ettriga maskinen som står bevid mig och surrar. 

Jag ger upp nu! God natt! 

Det var ju Grammisgala igår och ingen vann! Tycker jag i alla fall. Mina favoriter nämndes inte ens, någon av dem var förvisso nominerad men se'n blev det tyst. Synd! Men jag tycker Curly Sue med Takida är rätt bra. Det är ju ingen direkt poplåt, snarare en ballad. Nej, jag ska inte veckla in mig i något som jag inte kan. Amanda Jensen är också duktig. De här två skiljer sig lite från vanlig "svensktopp" och det är ju skönt med variation.

Men det är ju kolossalt vad man pratar mycket om Ghaza! Jag har full förståelse för det lidande människor där utsätts för men maken till mediabevakning har man sällan skådat. Inte ens när "Twin Towers" i New York rasade. Israelerna är inte särskilt poppis i vissa kretsar. Som sagt - jag begriper inte det där kriget.

Var på arbetsförmedlingen idag. Det är ju också en institution för sig. Förmedling är ju synd att kalla den. Jag tycker den fungerar mest som ett statistiskt vektyg. Som många andra statliga verk. Se på Försäkringkassan nu t.ex - Inga pengar? Gjort slut på allt? Det är ju likadant med våra pensioner.

Nu kommer jag in på politik och då kan jag fortsätta att skriva hur mycket som helst. Det finns mycket att vädra här! Men ikväll gitter jag inte. Ska samla mig till helgen och smörja tangenterna, se'n så!

Vad ska man drömma om  inatt då?  Det känns lite dimmigt i huv'et så det får väl bli det här: Sweet dreams!

Glädjande att få kommentarer för min blogg! Tackar! Kul! Kanske kan få igång nå'n slags konversation så småningom?

Sanna Martin på nattradion nämnde nyss kvällens film på TV4, "Drömkåken", med bl.a Björn Skifs. Ja, det är ett härligt gäng skådisar med där och jag tycker att filmen - trots sin tragikomik - är mycket underhållande. För övrigt tycker jag om Björn. Glömmer aldrig när jag träffade honom en gång för många år se'n på Alexandra's i Stockholm. Det var innan han blev riktigt känd. Han tilltalade några tjejer och dom fattade ingenting. Dom visste inte vem han var helt enkelt. Då sa han nå'nting i stil med -"men jag är ju Björn Skifs!" Tjejerna bara glodde på honom och fortsatte in till baren som om ingentig hade hänt men Björn såg lite moloken ut och försvann i vimlet. Så kan det gå. I vilket fall som helst gillar jag honom. Han är en mycket duktigt artist - både sångare o skådis. Häromkvällen gick ju hans "Strul" också. Jag tycker han skulle fortsätta i samma genre för han är rolig och har ett underbart minspel. Alltid med glimten i ögat!

I Ghaza kör dom vidare. Alltså - här sitter gubbar o tanter från all världens hörn i stora palats och snackar och snackar och dom stackarna som bor där bombas. Och Hamas fortsätter med sina raketer in i Israel. Finns det ingen som ta ifrån dom "leksakerna", dvs. vapnen och låta dom göra upp genom kuddkrig eller vad som helst. Jag begriper inte det där kriget.

Så var det slut på alla klämdagar och allvaret eller åtminstone vardagen tar vid. Nästa höjdpunkt blir ju fettisdagen. Ser jag fram emot. Förmodligen kan man väl inte låta bli att "fuska" och klämma i sig en o annan semla tidigare. Dom finns ju redan i hyllorna. Något att drömma om inatt? Go'natt!

Tiden rullar på. Den här klämdagen gick ju smärtfritt. Passade på å möblera om, får se om det hjälper. Små förändringar kan göra stora intryck. Har bott här snart fyra år nu tror jag utan att ändra en enda pinal i stort sett så det känns lite mysigt att gå runt i rummen och se saker på ett annat sätt. Prylar får ett annat värde liksom. Och typiskt - det blev nästan för mysigt - jag fastnade framför TV:n trots det fina vädret. Ja, det har varit kallt ute hela da'n men solen sken. Och nu ikväll är det ännu kallare: -9. Ganska ovanligt här med tanke på att havet ligger bara knappt 200 meter härifrån. Sitter och tittar ut nu och ser tysklandsfärjorna ge sig av för att återkomma imorgon bitti.

TV ja, det var nå'n amerikansk - som vanligt - sitcom-serie om några på ett kontor för en modetidning. Man får ju le lite i alla fall. Men pricken över i:et var ju nu ikväll; 2 ½ Men med Charlie Sheen och John Cryer. Jag gillar serien. "Alan" är ju obetalbar i sitt minspel. Otroligt skicklig skådis.

Har inte hänt så jäkla mycket mer idag, talade med Vaxholm - kallt där också o lite is i skärgårdsviken. Vaxholm, Båstad, Tylösand, Trosa, Falsterbo, Marstrand m. fl. är typiska sommarorter. Visserligen har det väl flyttat in fler året runtare numera men det är ganska lugnt så här års skulle man väl kunna påstå. Vi njuter av den här drömmen inatt!