Nådde nästan toppen i fredags. Har alltid strävat uppåt men i fredags blev det stopp på 54:e våningen. Trevligt möte med en pigg tjej som visade sig vara dotter till gamla bekanta. Lustigt - ibland tror man inte att ungar ska växa ikapp oss äldre, för våra barn förblir ju alltid barn, men plötsligt dyker dom upp som vilka vuxna som helst. Man börjar bli passé.

Nej - det tror jag inte! Än är det liv i gubben! Går utan käpp! Behöver inte springa på dass i ett på nätterna! Huv'et upp o fötterna ned!

Det finns många sätt att uttrycka sin spänst på. Kolla bara dom som envisas med Vasaloppet trots 80 fyllda! Eller Vättern runt vid 75! Och alla maror sen!

Själv reser jag mig ur sängen vid lagom tid och sitter kvar en stund på sängkanten i avvaktan på att en lätt yrsel ska lägga sig. Sedan haltar man upp på muggen och strålar av lycka;  - jag fick en dag till! Sakta kommer man igång som en gammal ångpanna och när man väl kommer på att det är frukost man bruka käka så här dags så är det bara att leta efter brödet, osten, kaffet o mjölken. Det tar en stund innan alla ingredienserna är framme men för varje minut man håller på klarnar saker o ting. Och så var det pillerdags! Det har hänt att jag bara tänkt tanken för att strax efteråt vara helt övertygad om att pillerna är svalda. Småningom funderar man på - hur vare nu, tog jag pillerna?

Ja, så där håller det på. Man haltar iväg p.g.a taskiga knän och trappor är inte kul! Väl inne i bilen är man plötsligt raceress i 20-årsåldern. Hej va're går! Tut, tuuut - flytta på're dj-a idiot! Ha - där axa' jag ifrån dej din gamla get! Hörru! Det är pedalen till höger du ska trycka på!

Nej - aldrig ett maraton för mig! Ska försiktigt lägga mig i sängen, ta på läsglasögonen - dom lite starkare - kolla i mobilen vad som är på g i veckan, lyssna en stund på radion och släppa en rökare så det står härliga till. Se'n kan man lugnt slumra in till klockradion. Go'natt!